Bränsleegenskaper

Fast - flytande - gasformiga bränsleegenskaper

Energi är i centrum för våra liv och ekonomier, och en betydande del av denna energi kommer från fasta, flytande och gasformiga bränslen. Dessa bränslen utgör en livsviktig resurs för ett brett spektrum av applikationer, från elproduktion till industri, från transport till uppvärmning av bostäder. Den här artikeln skapades av Itieffe för att i detalj utforska egenskaperna hos dessa bränslen, vilket ger en djupgående bild av hur de produceras, används och vilken inverkan de har på vår värld.

Den här utgångspunkten kommer att ge dig en tydlig uppfattning om vad du kan förvänta dig av detta dokument, som kommer att ta upp huvudtyperna av fasta, flytande och gasformiga bränslen, och förklara deras egenskaper och tillämpningar.

Att förstå bränslenas egenskaper är avgörande för att effektivt utnyttja dessa energiresurser och för att på ett hållbart sätt hantera miljöpåverkan från deras produktion och förbränning. Denna kunskap är väsentlig för ingenjörer, designers, anläggningsoperatörer och energiproffs.

Detta dokument kommer att täcka en rad ämnen relaterade till fasta, flytande och gasformiga bränslen:

Definition och typer av bränslen i varje kategori.
Specifik vikt av bränsle i varje kategori.
Dess viskositet och svavelhalt.
Det lägre värmevärdet (kcal/h) för olika bränslen.
Volymen av förbränningsluft och volymen av förbränningsprodukter.

Kunskap om bränslenas egenskaper är avgörande för framtidens energi och för att möta de miljöutmaningar som är kopplade till produktion och användning av fossila och förnybara bränslen. Detta dokument kommer att hjälpa dig att bättre förstå vilken roll fasta, flytande och gasformiga bränslen spelar i vårt samhälle och i övergången till en mer hållbar framtid.

Vi delar gärna denna kunskap med dig och utforskar bränslenas värld och deras egenskaper tillsammans. Din förståelse för dessa koncept är avgörande för att bidra till en mer effektiv och hållbar energiframtid.

Fast - flytande - gasformiga bränsleegenskaper

I förhållande till det fysiska tillståndet de uppstår i, delas bränslen in i fasta, flytande och gasformiga. En annan viktig skillnad mellan bränslen är mellan "naturliga" och "derivat", i förhållande till de förhållanden under vilka de används: naturliga (t.ex.: metangas) om de används som de finns i naturen eller derivat (t.ex.: bensin , LPG) om de levereras som produkter från omvandling av naturliga bränslen eller av särskilda industriella processer. Eller:

naturliga fasta ämnen: t.ex. trä, kol (torv, antracit, litantras) etc.
konstgjorda fasta ämnen: t.ex. koks och kol
naturliga vätskor: t.ex. olja och bitumen
konstgjorda vätskor: t.ex. bensin och andra petroleumdestillat, alkohol m.m.
naturgaser: t.ex. metan
konstgjorda gaser: t.ex. belysningsgas, masugnsgas, vätgas (vattengas), acetyl

Vätskor och fasta ämnen, som är i ett tillstånd av aggregation som skiljer sig från den gasformiga reaktanten, utvecklar heterogena förbränningar för vilka nära kontakt mellan de kemiskt aktiva delarna krävs; när det gäller gaser och vätskeångor däremot, eftersom det är homogena system, sker processen genom blandning av reaktanter.

källa Wikipedia

Fasta bränslen

Fasta bränslen är bränslen som förekommer i fast tillstånd.

De är indelade i:

naturliga
artificiali

Bland de naturliga bränslena utgör fossila bränslen en grupp för sig, men uppenbarligen inte isolerade.

Fasta fossila bränslen är alla fasta brännbara material som bildas under loppet av geologiska epoker: kol och oljeskiffer tillhör dem.

Kol och skiffer kan ha varierande sammansättning och egenskaper inom ett mycket brett spektrum.

Det finns ingen enskild teori som helt kan förklara bildningen av alla kända typer av kol. Fyndighetens ålder kan variera med hundratals miljoner år; ett gemensamt drag för alla fossila bränslen är att de huvudsakligen består av kol och väte.

Torv kan också betraktas som fossila bränslen, av relativt ny bildning.

Det viktigaste icke-fossila fasta naturliga bränslet är trä, från vilket fossila bränslen utvinns.

Konstgjorda fasta bränslen måste beaktas, förutom träkol, som erhålls genom att värma ved till 500-600 ° C i frånvaro av luft, koks och halvkoks, som kommer från koksprocesser av fossilt kol och olja.

Slutligen inkluderar fasta bränslen även metallbaserade (litium, beryllium, bor, natrium, magnesium och aluminium) som utnyttjar den höga värmen i kombination med syre.

Huvudegenskaper hos fasta bränslen.

Det huvudsakliga kännetecknet för fasta bränslen (liksom för andra typer av bränslen) är det övre och nedre värmevärdet (st - pci) som mäts i kilokalorier eller joule per viktenhet (kg) eller volym (liter eller m).³).

Andra viktiga funktioner är:

- svavelhalten. ett lågt värde på denna parameter är att föredra för att undvika bildning av svaveloxider (atmosfäriska föroreningar som ansvarar för surt regn) under förbränning.

- återstoden i aska.

Flytande bränslen

Flytande bränslen är bränslen som förekommer i flytande tillstånd.

Naturliga flytande bränslen består uteslutande av petroleum, asfaltbitumen och tjärsand där den brännbara delen faktiskt uteslutande är flytande.

Flytande bränslen är då främst sådana som produceras i oljefraktioneringsoperationer och i de olika behandlingar som de enskilda fraktionerna eller råoljan utsätts för (exempelvis: bensin, eldningsolja, fotogen etc.).

Huvudegenskaper hos flytande bränslen

Det huvudsakliga kännetecknet för flytande bränslen (liksom för andra typer av bränslen) är det övre och nedre värmevärdet (st - pci) som mäts i kilokalorier eller i joule per viktenhet (kg) eller volym (liter).

Andra viktiga egenskaper är: svavelhalten; ett lågt värde på denna parameter är att föredra för att undvika bildning av svaveloxider (atmosfäriska föroreningar som ansvarar för surt regn) under förbränning

När det gäller flytande bränslen är lättheten att lagra och transportera intressant, vilket gör dem att föredra framför fasta bränslen.

Gasformiga bränslen

Gasformiga bränslen är kolväten som består av kol- och väteatomer. Beroende på atomernas molekylära struktur, det vill säga deras antal och arrangemang, får gasen egenskapen bränsle. Gasformiga bränslen kännetecknas av en låga som inte är överdrivet varm utan stark. Gasen antar egenskaperna hos bränsle först när den blandas med syre i luften inom ett adekvat koncentrationsförhållande.

Det finns olika typer av gasformiga bränslen. De viktigaste är den upplysta gasen som produceras genom destillation av kol, naturgasen som finns i underjorden eller produceras av boskapsverksamhet, gasolgasen som erhålls från kondensering av lätta kolväten, gasgeneratorgasen och masugnsgasen.

Egenskaper hos gasformiga bränslen Gasformiga bränslen är luktfria och färglösa. Av denna anledning tillsätts de med ämnen som kan tillföra en obehaglig lukt (t.ex. svavel) för att tillåta användare att upptäcka eventuella gasläckor från de rör eller anordningar som används. Fasta bränslen är giftiga, till exempel kolmonoxid, och mycket farliga för människors säkerhet och hälsa. Vidare kan gasförbränning släppa ut olika typer av förbränningsrester i luften (kväve, vatten etc.).

Tillämpningar av gasformiga bränslen Tidigare användes gasformiga bränslen för gatubelysning eller husbelysning (belysningsgas). Varje lyktstolpe var utrustad med en pip, från vilken gasen kom ut, och en låga. När gasen kom i kontakt med lågan och med luften skapade den förbränning och därför ljus. Stadsbelysning med gaslampor och gaslampor blev föråldrad i och med spridningen av elektricitet som praktiskt taget har ersatt den lysande gasen i nästan alla städer i världen. Idag används fasta bränslen som bränsle för uppvärmning av hushåll, för matlagning (gasspisar) och för produktion av el i gas- eller turbogaskraftverk.

Andra gratisprogram av samma slag som erbjuds av itieffe ▼

Fast - flytande - gasformiga bränsleegenskaper

Programmet nedan är gratis att använda.

För att komma åt den reserverade versionen (se nedan), helsida och utan reklam måste du vara registrerad.

Du kan registrera dig nu genom att klicka HÄR

Gå till det reserverade området för Itieffe-användare ►